Djur i vården

På senare år har mycket hänt inom fältet djurassisterade interventioner. Allt eftersom de vetenskapligt fastställda effekterna av hundar i vården blir kända släpps fler tjänstehundsekipage in på arbetsplatserna, vilket är underbart. 
Men det är viktigt att detta sker på ett strukturerat och tryggt sätt som värnar om patientsäkerhet och arbetsmiljö - ett besök av ett hundteam ska alltid vara en positiv upplevelse för alla inblandade. 

I Sverige finns nu styrdokument för hur det ska gå till när hundar tas in i en verksamhet som en del av behandling/vård. Vi följer givetvis Jordbruksverkets och Socialstyrelsens föreskrifter. 

Alla sociala tjänstehundar som certifierats är noga testade och utbilade tillsammans med sin förare för att säkerställa god kvalitet på arbetet som utförs.
Varje uppdragsgivare, klient och anhörig ska kunna känna sig trygg i att ekipaget som anlitas är kompetent och har den kunskap, träning och personliga lämplighet som krävs.  

Hundar i vården - ingen nyhet

Att hundar har en bevisad positiv effekt för vår hälsa är inget nytt. Redan 1919 började man införa hundar som en del av behandlingen av psykiskt sjuka patienter vid St. Elizabeths sjukhus i Washington DC.  
Även militären använder sig av sociala tjänstehundar för att hjälpa återvändande soldater som drabbats av PTSD (post traumatiskt stressyndrom).

 En del studier visar att dementa patienters nutritionsstatus förbättras efter djurassisterad terapi - inte bara humöret utan även aptiten ökar. 

Många patienter med diagnosen Alzheimer har svårt att interagera med sin omgivning, men reagerar ofta positivt till närvaron av en icke hotande, icke dömande hund.

 Djur utgör också ett naturlig och okomplicerat samtalsämne för patienter med demens, som annars ofta kan känna sig trängda i sociala situationer. 

Forskare samlar nu bevis för det biologiska gensvaret vi upplever när vi knyter an till en hund. Den mest framstående orsaken är det hormonella påslaget av oxytocin. Oxytocin är kroppens ”lyckohormon” som bland annat kan förbättra förmågan att känna tillit, att läsa ansiktsuttryck och andra sociala färdigheter.
Studier visar att oxytocin ökar vid vänlig beröring,  samtisigt som stresshormonerna cortisol och adrenalin reduceras. Resultatet blir en känsla av lugn och trygghet. Oxytocin bidrar också till att sträka immunfrsvaret och forskning påvisar att människor inte förmår lagra näring eller bli fria från skador och sjukdomar utan fysisk närhet. 
Oxytocin bidrar också till att skapa känslan av förtroende och stärka relationer mellan människor.

Det finns många sorters sociala tjänstehundar. En del hjälper barn lära sig läsa, så kallade READ-hundar, andra är specialiserade för vård av patienter med stroke eller förvärvad hjärnskada. En del arbetar med autism, eller besöker fängelser. Hundarna har mycket att ge oss, på många plan i samhället och inom vården och förhoppningsvis kommer trenden öka ännu mer.

 

 

Vinnovarapporten

Vinnovarapporten kom redan 2011, och handlade om de utbildade tjänstehundar som arbetar i vården och om hur viktiga de är. 

"Fler hundar i vården" uppmanar den, och pekar på hur hundar motiverar till rehabilitering och aktivitet, en alterntiv eller kompleterande behandlingsmetod för att att uppnå faktiska förmättringar inom t.ex. psyiskt mående, rörlighet och förmåga att klara av sin ADL (aktiviteter i dagliga livet).  
När patienter klarar att sköta in ADL mer självständigt är det inte bara en enorm personlig vinst för individen själv, utan även för verksamheten, särskilt i de fall där en patient som tidigare behövt hjälp av två personer för att klara sina morgonbestry efter en tids interventioner kan känna sig trygg med endast en personal hos sig. 

Rapporten tar upp det faktum att hundarna har minskat behovet för smärtlindrande och lugnande mediciner. 

Det poängteras att insatserna är professionella, de är ordinerade av legetimerad personal och interventionerna är individuellt anpassade för att nå det mål man satt för patienten. Hund och förare ät utbilade och arbetar enligt regler för hygien och säkerhet. 

Det mest intressanta med rapporten är dock vilka som har skrivit under på att hundarna bör ha en plats inom vård och omsorg, nämnligen Astma- och allergiförbundet (tillsammans med  Alzheimerföreningen, 
Demensförbundet, ordf.
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, 
STROKE-Riksförbundet)